Tankar...
Sitter och grejar lite med tackkorten för Steffens dop, och jag blir ju lite stressad av att alltid komma på att "det måste jag göra, och det och det", när man vet att man inte har tid att göra de grejerna! Finns ju en massa saker som man egentligen skulle behövt få gjort, men man kommer bara på det ibland, men eftersom det inte är så viktigt, så glömmer man det ett tag, sen kommer man på det igen. Det är så jobbigt.
Jag får väl börja göra som Johan gör, skriva långa listor på saker som ska göras någon gång, men jag blir bara irriterad på alla lappar, så jag kastar dem bara..... Och som sagt, jag blir bara stressad av det.
Som det här med Steffens dop, det är ju en del som jag har fått i uppgift att göra, som till exempel så ska jag brodera på ett sidenband Ellas namn och det datum som hon döptes, eftersom vi har ett sådant till alla som har döpts i den klänningen. Tidigare så har min mamma gjort det, men hon tycker att det är svårt nu för att hon börjar se lite dåligt, så nu får jag ta över. (Och det är nog bäst, för när hon gjorde Joels så blev det inte lika fint som de tidigare banden hon har gjort.) Och så de här tackkorten, de måste ju såklart inte vara klara till dopet, men det är ju bra om jag har fått gjort så mycket som möjligt innan så jag inte behöver bli så stressad efter dopet.
Jag tycker att det här är roligt, och jag gör det gärna, men det är bara ibland när man sitter och tänker och kommer på tusen olika saker som man skulle behöva göra som jag blir stressad. Då är det bara att försöka glömma det fort!
Nu så ligger Ella och sover, hon har faktiskt sovit ganska så bra idag, iallafall när jag har varit hemma. Mycket längre än vad hon brukar. När jag kom hem förut så sa Johan att hon hade varit väldigt grinig och att han fick bära runt på henne hela tiden, och han fick absolut inte sitta still, för då blev hon ledsen. Men det är ingenting som jag har märkt av iallafall....
Nu ska Joel snart hämtas, undrar om Johan hinner hem så han kan göra det, så jag slipper ta på Ella alla kläder bara för att gå över gatan......
Johan skulle jobba sent idag, det är så tråkigt tycker jag. Man hinner verkligen inte med något mer än att ta hand om barnen när man är själv med dem, alltid är det någon som är ledsen, eller ska ha mat. Men det är ju så det är......
Jag satt och tittade lite på Oprah förut, och det var så hemskt, det handlade om en kvinna, hon gjorde allt för att försöka vara den mest perfekta mamman och mycket duktig på jobbet. Jag tror hon var lärare och/eller vicerektor på en skola. Första dagen som lärarna började skolan efter ett lov brukade vara väldigt stressigt, och just den här dagen så skulle hennes man, som alltid kör deras två döttrar till deras förskola/dagmamma, till tandläkaren, så mamman skulle ta hennes tvååriga dotter till dagmamman. Men när hon nästan var framme så kom hon på att hon var för tidig, så hon gjorde ett ärende först. Dottern låg och sov i bilen. När hon hade gjort sitt ärende, så åkte hon till sin arbetsplats, och glömde att dottern satt i bilen och sov! Mamman kom inte på detta under hela skoldagen, utan där satt den här lilla flickan, inlåst i bilen, i augusti, 35 grader varmt, i 8 timmar!! Hon hade ju dött såklart, men det var ju så hemskt för den här mamman, det var ju verkligen inte meningen, utan hon var bara så stressad så hon glömde bort det, också eftersom hon aldrig brukade köra dottern!
Så vi måste tänka på att ta det lugnt så inget händer våra kära något. Vi utsätts ju för orimliga krav idag där vi ska ha ett jättebra jobb, rent och fint hem, tjäna mycket pengar och ha en fin och väluppfostrad familj. Det går inte att ha allt detta på en gång, något kommer alltid i kläm! Ofta kan det bli barnen.....
Det var ju bra att jag skrev ner detta just efter att jag har beklagat mig för att vara stressad!!! =)
Nej, men jag brukar inte göra så mycket annat när barnen är vakna och hemma, det hinner man i och för sig inte ändå, men jag har kommit på att det inte är någon idé att försöka, för då blir man bara arg och besviken när det inte blir som man hoppades!
Nu vaknade Ella igen, så jag får väl sluta då!! Tänk på att ta det lugnt!!
//Sandra
