Mamma till Joel och Ella!

Värst vad dålig jag har blivit på att skriva nu då! Men det är ju så mycket annat som ska göras, och har ju inte lika mycket tid nu när jag har praktiserat också.... Jag trivs faktiskt bra på praktiken, än så länge. Men jag har svårt att säga att jag praktiserar, för det känns som om jag jobbar som alla andra. Jag svarar också på larm och sånt, men jag har ju såklart inte kommit in i rutinerna ordentligt ännu, så jag har svårt att ta mig för vissa saker, för jag vet inte riktigt hur det ska göras. Men det kommer säkert. Jag jobbade ju kvällen i onsdags, och det var väldigt lugnt, det kändes som om vi knappt gjorde någonting. Så det var ganska skönt.... Det är helt annat än vad jag tidigare har jobbat med, för nu larmar det knappt på oss, men på andra ställen så larmar det verkligen hela tiden. Men sedan så har vi inte lika många patienter per personal som vi hade på andra ställen.
Jag fick följa med en kvinna till röntgen då också, det var spännande. Hon skulle göra ett ultraljud, och det fattade jag ingenting av, för läkaren berättade inget om vad man såg på skärmen, men det var intressant att prata med den kvinnan.
Och hon fick glädjande besked, så det var skönt.

Igår så känns det som om vi inte gjorde någonting. Johan och Joel var ute och grejade ett tag, så jag fick passa Ellis, samtidigt som jag försökte plugga. Så det blev inte så mycket gjort då, såklart.
Jag höll på med arbetet vid flera tillfällen under dagen, men jag blev störd hela tiden, så jag blev lite irriterad sedan, för jag måste bli färdig med det, och det går ju inte när Joel eller Ella kommer och drar och klättrar på mig hela tiden. Johan var inte så duktig på att hålla dem borta.....
Sedan byggde jag ihop Ellas leksakslåda också. Eller, det var tänkt att jag skulle göra det, men Johan gjorde nog det mesta, för jag ropade på honom hela tiden för att jag inte fick det att gå ihop. Det var ju inte världens mest välgjorda delar, så det gick inte alltid ihop. Men Johan löste det till slut.
Den var ganska liten, rymmer inte mycket i den, så vi kanske bygger ihop den andra också, så får hon ha två. Men jag har inte bestämt det ännu.

Imorgon så kommer Katta och Isabelle hit, det ska bli jätteroligt! Så idag så ska jag och Joel försöka baka något som vi kan fika på. Vi får se om alla tillåter det....

Joel var helt hopplös med sömnen igår! Han ville inte sova middag, Johan låg inne hos honom i säkert en timme, och Joel gick bara runt och lekte hela tiden, så vi struntade i hans middag och tänkte att han somnar väl så småningom. Och det gjorde han, när vi skulle äta 17.30. Då bar jag in honom och han fick sova i knappt en timme. Sedan fick jag ju väcka honom, eftersom han skulle vaknat mitt i natten annars.
Det var svårt att hålla honom vaken, men till slut så gick det och han fick lite mat.
Strax före 20 så ville han lägga sig igen. Men han somnade ju inte! Jag låg inne hos honom i ca 1 ½ timme (jag slumrade ju till), men han var fortfarande vaken! Då blev jag lite irriterad, så jag satte mig på utsidan istället, då blev han lite upprörd, speciellt i början, men han ville helst att jag skulle ligga bredvid honom, han klappade på kudden och visade att jag skulle lägga mig där. Men jag satte mig på en stol vid fotänden på hans säng, så kände han sig fortfarande trygg, och han somnade efter en stund.
Han sov faktiskt ända fram till 5 i morse innan han kom upp till oss, så det var ju bra.
Det är skönt att Ella sover så bra nu, annars skulle det vara jobbigt! Hon vaknade första gången 6 i morse och ville ha nappen, men hon var väl ganska pigg då, för hon vaknade ett par gånger dem närmaste timmen. Men ändå, det tycker jag var bra!
Men jag förstår inte varför han sover så dåligt? Jag läste i föräldra-tidningen något kort om att barn i 2års-åldern börjar bli rädda, mörkrädda eller nåt, men jag vet inte, är det så??

Nej, nu måste jag gå och göra mig i ordning!
//Sandra